Archive for september, 2010

Läge för regelförenkling?

2010-09-18

Regeringen har ju haft ett råd som jobbat med regelförenkling för företagare. Kanske borde de även titta på regelförenkling för myndigheter. Eller vad sägs om följande avsnitt ur vallagen som förklarar hur ledamöter tillsätts om inte de inkryssade kandidaterna räcker till?

10 § Kan inte ett tillräckligt stort antal ledamöter utses på grundval av ett personligt röstetal, skall ordningsföljden mellan återstående kandidater bestämmas genom att jämförelsetal beräknas enligt följande.

Vid första uträkningen gäller en valsedel för den kandidat som står först på sedeln varvid bortses från kandidater som redan tagit plats. Valsedlar med samma första kandidat bildar en grupp. Varje grupps röstetal räknas fram. Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i gruppen. Samma tal är också jämförelsetal för den kandidat som står först på gruppens valsedlar. Den kandidat vars jämförelsetal är störst får den första platsen i ordningen.

Vid varje följande uträkning gäller en valsedel för den kandidat som står först på sedeln, men man bortser från kandidater som redan fått plats i ordningen. Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående uträkning gällde för den kandidat som fick plats i ordningen, upplöses och ordnas i nya grupper, så att valsedlar som vid den pågående uträkningen gäller för en och samma kandidat bildar en grupp. Övriga befintliga grupper behålls däremot oförändrade. För varje nybildad grupp räknas röstetalet fram. Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i gruppen. För samtliga kandidater som deltar i uträkningen beräknas röstetal och jämförelsetal.

Röstetalet för en kandidat är lika med röstetalet för den grupp eller det sammanlagda röstetalet för de grupper vilkas valsedlar gäller för kandidaten. Jämförelsetalet för en kandidat är lika med kandidatens röstetal, om inte den grupp av valsedlar som gäller för kandidaten deltagit i besättandet av en förut utdelad plats. Om detta är fallet, får man kandidatens jämförelsetal genom att kandidatens röstetal delas med det tal som motsvarar den del gruppen tagit i besättandet av plats eller platser som utdelats (gruppens platstal), ökat med 1, eller, om flera grupper av valsedlar som gäller för kandidaten deltagit i besättandet av förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat med 1. Platstalet för en grupp beräknas genom att gruppens röstetal delas med det största jämförelsetalet vid uträkningen närmast före gruppens bildande. För kandidat som redan stod först på någon valsedel beräknas nytt platstal endast för nytillkomna valsedlar. Bråktal som uppkommer vid delning beräknas med 2 decimaler. Den sista decimalsiffran får inte höjas.

Den kandidat vars jämförelsetal är störst får nästa plats i ordningen.

En neutralare kapitalbeskattning

2010-09-18

I Sverige har vi (med vissa undantag som jag tänker ignorera i detta inlägget) en 30% skatt på kapitalvinster. Det gäller både för utdelningar och för realisationsvinster.

Detta kan verka neutralt och bra men ger i själva verket upphov till vissa snedvridningar eftersom det missgynnar att man tar ut kapitalvinster i form av utdelningar.

Anta nämligen att du kan investera pengar i tillgångar som ger 4% avkastning per år och du ska behålla tillgången i två år. Låt oss anta du investerar 100 kr. Om du inte tar ut någon utdelning kommer din tillgång efter två år vara värd 100*1.04*1.04 = 108.16 kr. Du gör en vinst på 8.16 kr som efter skatt blir 5.712 kr. Tar du ut utdelning och återinvesterar pengarna i andra tillgångar med samma avkastning kommer du göra samma vinst som om räntan var 4%*70% = 2.8%. Så efter två år har du gjort en vinst på 5.6784 kr.

Man kan se det som att man får ett räntefritt kredit på skatten på avkastningen genom att välja att inte ta ut den som utdelning.

De båda rapporterna från ESO jag diskuterade i ett tidigare inlägg berör givetvis denna fråga och de har inspirerat detta inlägg.

De diskuterar lite olika modeller för hur man skulle kunna uppnå en neutralare kapitalbeskattning. Rapporten om tjänstepensioner föreslår att man helt enkelt beskattar utdelning lägre än kapitalvinst.

Den andra rapporten behandlar två mer invecklade radikala förändringar. Den ena är ett system liknande den holländska box-modellen som Kjell-Olof Feldt och Sven-Olof Lodin föreslagit ska införas i Sverige. Se beskrivning här. Enkelt kan man säga att man avskaffar kapitalbeskattningen och istället inför en förmögenhetsskatt som är betydligt mer omfattande än den gamla. Detta innebär att en viss andel av förmögenheten betalas i skatt varje år. Ett liknande system finns för kapitalförsäkringar idag.

Detta har ett antal fördelar. T ex så kan man flytta om investeringar, genom fondbyten och liknande, utan att det får några skattekonsekvenser. Och utdelningar och realisationsvinster beskattas lika.

Den andra modellen som diskuteras är att man ska betala skatt på värdestegringen på aktier även om man inte realiserat vinsten. Det innebär att om dina aktier stiger med 4% i värde beskattas du som om du fått en utdelning på 4% som du sedan återinvesterat. För marknadsbaserade aktier torde detta inte vara något problem eftersom du kan sälja aktierna för att betala skatten men för icke marknadsnoterade tillgångar är systemet nog ohanterbart på grund av likviditetsproblemen. Dessutom är det icke-trivialt att värdera icke marknadsnoterade tillgångar. ESO-rapporten föreslår inte heller att det ska gälla för alla tillgångar.

Personligen har jag ingen direkt preferens för någondera alternativet men det är en intressant debatt givet att vi överhuvudtaget ska ha en kapitalskatt. Det kan man givetvis ifrågasätta. Tom om man till skillnad från mig anser att vi ska ha en så omfattande välfärdsstat som vi har idag, kan man ifrågasätta kapitalskatten baserat på vissa teoretiska modeller. (Kapitalskatten skadar ju förmodligen tillväxten i en helt annan utsträckning än skatt på vanligt arbete.) Men i praktiken tror jag att man måste ha en kapitalbeskattning i ett högskattesamhälle som Sverige. Dels för att populistiska politiker annars kan attackera det som orättvist att inte kapitalägare bidrar till statskassan, dels för att beskattningen av humankapitalinvesteringar annars skulle bli enormt missgynnat jämfört med andra typer av investeringar.

Alliansen har ett förslag om aktiesparkonto som liknar box-modellen men med skillnaden att det ska vara frivilligt om jag förstår saken rätt.

En juridisk paradox

2010-09-13

Låt mig komma med tre juridiska påståenden som var för sig stämmer men som verkar svårförenliga.

1. Samtycke är inget försvar för mord. Aktiv dödshjälp är alltså förbjuden.

2. Om jag smyger in på ett vårdhem och stänger av respiratorn för en patient som behöver den har jag begått mord.

3. Om en läkare stänger av en respirator för en patient som tackat nej till behandling har hon inte begått ett brott.

Hur hänger detta ihop egentligen?

ESO och skatterna

2010-09-11

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, som Anders Borg återupprättade, har i år släppt två intressanta rapporter om skattesystemet. Den ena berör hela skattesystemet och heter ”Swedish Tax Policy: Recent Changes and Future Challenges”. Den andra berör bara beskattningen av privat pensionssparande och heter följaktligen: ”Beskattning av privat pensionssparande”.

Både rapporterna kan definitivt rekommenderas. En av de intressantaste delarna i den första rapporten tyckte jag var den som behandlade bolagsskatten. Dubbelbeskattningen på aktier är ju mycket omdiskuterad bland borgerliga politiker. Rapporten har en intressant diskussion i frågan. Den menar att den formella nivån på bolagskatten överskattar i vilken grad investeringar i Sverige beskattas. En anledningen är att ränteutgifter är avdragsgilla samtidigt som ränteinkomster beskattas lika oavsett var i världen de är ihop tjänade. En annan är att investeringar i många tillgångar får skrivas av i snabbare takt än vad nedgången i deras ekonomiska värde egentligen motiverar.

Författaren gör en beräkning som kommer fram till att investeringar som finansieras med lån tom är subventionerade med de nuvarande svenska skattereglerna.

Samtidigt är det uppenbart att det finns en betydande snedvridning mellan att finansiera investeringar med lånat kapital och med eget kapital där det senare kraftigt missgynnas. Detta framstår som en ganska omotiverad snedvridning. För att minska den föreslår rapporten att företag ska kunna göra avdrag motsvarande storleken på en normal avkastning på det egna kapitalet, dvs motsvarande ränteutgiften om kapitalet hade varit lånat. Detta kan inte bara göra behandlingen av lånat kapital och eget kapital mer likt ur skattesynvinkel, det kan minska snedvridningarna som orsakas av avskrivningsreglerna för tillgångar enligt rapporten. Systemet går under namnet ”Allowance for Corporate Equity” och tillämpas i ett litet antal länder.

Jag kommer kanske kommentera fler aspekter av rapporterna i senare inlägg för det finns hur som helst intressant i dem. En reflektion man kan göra är att de visar att skattedebatten inte kan reduceras till att handla om att huruvida skatten ska höjas eller sänkas med X antal miljarder. Utformningen av skattesystemet består av så mycket mer än att bestämma ett antal procentsatser.

De svenska trupperna i Afghanistan

2010-09-04

De flesta som inte är pacifister anser nog att USAs invasion av Afghanistan var rättfärdig. USA hade trotts allt blivit angripen av terrorister som opererade med stöd från afghanska regeringen.

Sveriges truppnärvaro emellertid av en vilja att hjälpa till med återuppbyggnaden av landet för att gynnna den civila befolkningen. Frågan är om det är en tillräcklig motivering.

Jag är alltmer övertygad om att de svenska trupperna i Afghanistan bör dras tillbaka så snart som möjligt. Även bortsett från att jag är väldigt skeptiskt till krig i allmänhet, även krig för ”goda ändamål” så verkar truppnärvaron i Afghanistan inte motiverbar som bistånd.

Regeringen i Afghanistan är inte direkt något demokratiskt föredöme. Istället är det en djupt korrupt, valfuskande och kvinnoförtryckande institution som västvärlden håller vid makten. Inte heller verkar det finnas några förutsättningar för att besegra talibangrupperingarna under den närmaste tiden.

Jag tror chanserna att lyckas med ”nation-building” i Afghanistan är rätt låga.

Ställt mot dessa osäkra fördelar framstår kostnaderna, i liv och pengar, som större.