En neutralare kapitalbeskattning

I Sverige har vi (med vissa undantag som jag tänker ignorera i detta inlägget) en 30% skatt på kapitalvinster. Det gäller både för utdelningar och för realisationsvinster.

Detta kan verka neutralt och bra men ger i själva verket upphov till vissa snedvridningar eftersom det missgynnar att man tar ut kapitalvinster i form av utdelningar.

Anta nämligen att du kan investera pengar i tillgångar som ger 4% avkastning per år och du ska behålla tillgången i två år. Låt oss anta du investerar 100 kr. Om du inte tar ut någon utdelning kommer din tillgång efter två år vara värd 100*1.04*1.04 = 108.16 kr. Du gör en vinst på 8.16 kr som efter skatt blir 5.712 kr. Tar du ut utdelning och återinvesterar pengarna i andra tillgångar med samma avkastning kommer du göra samma vinst som om räntan var 4%*70% = 2.8%. Så efter två år har du gjort en vinst på 5.6784 kr.

Man kan se det som att man får ett räntefritt kredit på skatten på avkastningen genom att välja att inte ta ut den som utdelning.

De båda rapporterna från ESO jag diskuterade i ett tidigare inlägg berör givetvis denna fråga och de har inspirerat detta inlägg.

De diskuterar lite olika modeller för hur man skulle kunna uppnå en neutralare kapitalbeskattning. Rapporten om tjänstepensioner föreslår att man helt enkelt beskattar utdelning lägre än kapitalvinst.

Den andra rapporten behandlar två mer invecklade radikala förändringar. Den ena är ett system liknande den holländska box-modellen som Kjell-Olof Feldt och Sven-Olof Lodin föreslagit ska införas i Sverige. Se beskrivning här. Enkelt kan man säga att man avskaffar kapitalbeskattningen och istället inför en förmögenhetsskatt som är betydligt mer omfattande än den gamla. Detta innebär att en viss andel av förmögenheten betalas i skatt varje år. Ett liknande system finns för kapitalförsäkringar idag.

Detta har ett antal fördelar. T ex så kan man flytta om investeringar, genom fondbyten och liknande, utan att det får några skattekonsekvenser. Och utdelningar och realisationsvinster beskattas lika.

Den andra modellen som diskuteras är att man ska betala skatt på värdestegringen på aktier även om man inte realiserat vinsten. Det innebär att om dina aktier stiger med 4% i värde beskattas du som om du fått en utdelning på 4% som du sedan återinvesterat. För marknadsbaserade aktier torde detta inte vara något problem eftersom du kan sälja aktierna för att betala skatten men för icke marknadsnoterade tillgångar är systemet nog ohanterbart på grund av likviditetsproblemen. Dessutom är det icke-trivialt att värdera icke marknadsnoterade tillgångar. ESO-rapporten föreslår inte heller att det ska gälla för alla tillgångar.

Personligen har jag ingen direkt preferens för någondera alternativet men det är en intressant debatt givet att vi överhuvudtaget ska ha en kapitalskatt. Det kan man givetvis ifrågasätta. Tom om man till skillnad från mig anser att vi ska ha en så omfattande välfärdsstat som vi har idag, kan man ifrågasätta kapitalskatten baserat på vissa teoretiska modeller. (Kapitalskatten skadar ju förmodligen tillväxten i en helt annan utsträckning än skatt på vanligt arbete.) Men i praktiken tror jag att man måste ha en kapitalbeskattning i ett högskattesamhälle som Sverige. Dels för att populistiska politiker annars kan attackera det som orättvist att inte kapitalägare bidrar till statskassan, dels för att beskattningen av humankapitalinvesteringar annars skulle bli enormt missgynnat jämfört med andra typer av investeringar.

Alliansen har ett förslag om aktiesparkonto som liknar box-modellen men med skillnaden att det ska vara frivilligt om jag förstår saken rätt.

Advertisements

Etiketter: , ,


%d bloggare gillar detta: