Archive for september, 2014

Om symbolikens eventuella betydelse i politiken

2014-09-17

Sverige genomgår just nu en regeringsbildning, som med all sannolikhet kommer sluta med att Löfven blir statsminister. I sammanhanget har såväl vänsterpartiet som alliansen pratat om att släppa fram en socialdemokratisk regering. Med det menar de att de avser att lägga ner sina röster vid Löfvens förtroendeomröstning.

Som lagen är kontstruerad är den praktiska effekten av att avstå från att rösta eller att vara frånvarande i en förtroendeomröstning det samma som att rösta för statsministern.

Man kan fråga sig om det varit någon praktisk skillnad ifall lagen inte gav möjlighet för politiker att två sina händer på det viset. Om det även formellt hette att de röstade ja när de stödde Löfven, skulle oppositionen känna sig tvingad att förhandla fram några eftergifter innan de stödde Löfven?

Jag vet inte vad svaret är, men jag tycker det är en intressant statsvetenskaplig fråga.

Kan negativ effektiv ränta förekomma i praktiken?

2014-09-13

Den effektiva räntan är ett begrepp som lagen kräver ska användas vid marknadsföringen av lån till konsumenter. Tanken är att konsumenterna ska ha tillgång till ett mått på kostnaden för ett lån där alla betalningar är inräknade, oavsett om de kallas ränta, lån och amorteringar.

Den effektiva räntan definieras av följande ekvation \sum_{i=0}^N B_i (1+r)^{-t_i}= 0, där r är den sökta räntan, B_i är en betalning (betalningar till konsumenten räknas positiva och från konsumenten negativa) och t_i är tiden i år vid vilken betalning i genomförs.

Vi kan börja notera att i det normala fallet när B_0 är positiv och övriga B_i har denna ekvationen en entydig lösning. Släpper vi det antagandet kan emellertid andra saker hända.

Låt oss betrakta fallet där B_0 är positiv, B_1, \ldots B_k är negativa för något k och B_{k+1}, \ldots B_N är positiva. Anta vidare att \sum B_i <0. (Vi kan också tillåta flera inledande positiva betalningar utan egentlig ändring.)

Om vi betecknar med f(r) uttrycket \sum B_i (1+r)^{-t_i} är det uppenbart att f(0)<0 men att f(r) är positivt när r är tillräckligt stort och när det är tillräckligt nära -1. Alltså måste det finnas två lösningar till vår ekvation för den effektiva räntan. Den ena lösningen är negativ och den andra positiv.

Vilken av dessa två räntesatser som ska anges föreskriver inte lagen såvitt jag kan se.

Finns det några praktiska kontrakt som har den strukturen jag diskuterat? Jag känner till ett fall, nämligen JAK medlemsbank där man måste spara under tiden man amorterar och sedan kan ta ut det ihopsparade beloppet efter att man amorterat färdigt. De verkar dock inte räkna med beloppet som man måste spara och sedan kan ta ut när de räknar ut den effektiva räntan.