Archive for the ‘Kuriosa’ Category

Avskaffa debet och kredit!: Bokföring med negativa tal

2017-07-04

Negativa tal är inte något konstigt nuförtiden, det behandlas redan i grundskolan. Men på alla områden har det inte slagit igenom: i bokföring använder man fortfarande debit och kredit. Det är intressant för det nämns ofta i skildringar av talens historia att den dubbla bokföringens utföring påverkats av att negativa tal inte var accepterade när de infördes och ett av de vanligaste exemplen för att förklara negativa tal torde vara skulder och förluster.

Vad skulle det innebära att fullt ut använda negativa tal i bokföringen? Den skulle fortfarande vara dubbel eftersom varje transaktion skulle bokföras på minst 2 konton men debit och kredit skulle avskaffas.

Jag tänker mig att man skulle ha två typer av konton: inkomstkonton och tillgångskonton. När ett företag har gjort en försäljning så bokförs dels försäljningen på ett inkomstkonto, och dels så bokförs det på ett tillgångskonto.

Om ett företag säljer varor för 10000 på kort kredit t ex, så bokförs en inkomst (vi ignorerar skillnaden mellan inkomst och intäkt för enkelhets skull) på varuförsäljningskontot och tillgångskontot ”kortfristiga fodringar” ökas med 10000. När fakturan sedan betalas ökas tillgångskontot ”Kassan” med 10000 och tillgångskontot ”Kortfristiga fodringar” minskas med 10000.

Utgifter hanteras på ett liknande sätt, fast med negativt tecken. Om företaget gör ett inköp för 5000 kr av kontorsmaterial med pengar från bankkontot så bokförs -5000 på inkomstkontot ”Kontorsmaterial” och likaså så bokförs -5000 på tillgångskontot ”Banktillgodohavanden”.

Istället för att ha minnesregeln att lika mycket ska bokföras i debet och i kredit så har man regeln att lika mycket ska bokföras på inkomstkonton och på tillgångskonton. I exemplet ovan när en faktura betals så blev den sammanlagda ändringen av tillgångskonton 0 och det motsvarar också summan av vad som gjordes med inkomstkontona.

Jag tror den här förändringen vore pedagogiskt enklare att förstå och skulle inte medföra några nackdelar jämfört med idag.

 

Annonser

Kan negativ effektiv ränta förekomma i praktiken?

2014-09-13

Den effektiva räntan är ett begrepp som lagen kräver ska användas vid marknadsföringen av lån till konsumenter. Tanken är att konsumenterna ska ha tillgång till ett mått på kostnaden för ett lån där alla betalningar är inräknade, oavsett om de kallas ränta, lån och amorteringar.

Den effektiva räntan definieras av följande ekvation \sum_{i=0}^N B_i (1+r)^{-t_i}= 0, där r är den sökta räntan, B_i är en betalning (betalningar till konsumenten räknas positiva och från konsumenten negativa) och t_i är tiden i år vid vilken betalning i genomförs.

Vi kan börja notera att i det normala fallet när B_0 är positiv och övriga B_i har denna ekvationen en entydig lösning. Släpper vi det antagandet kan emellertid andra saker hända.

Låt oss betrakta fallet där B_0 är positiv, B_1, \ldots B_k är negativa för något k och B_{k+1}, \ldots B_N är positiva. Anta vidare att \sum B_i <0. (Vi kan också tillåta flera inledande positiva betalningar utan egentlig ändring.)

Om vi betecknar med f(r) uttrycket \sum B_i (1+r)^{-t_i} är det uppenbart att f(0)<0 men att f(r) är positivt när r är tillräckligt stort och när det är tillräckligt nära -1. Alltså måste det finnas två lösningar till vår ekvation för den effektiva räntan. Den ena lösningen är negativ och den andra positiv.

Vilken av dessa två räntesatser som ska anges föreskriver inte lagen såvitt jag kan se.

Finns det några praktiska kontrakt som har den strukturen jag diskuterat? Jag känner till ett fall, nämligen JAK medlemsbank där man måste spara under tiden man amorterar och sedan kan ta ut det ihopsparade beloppet efter att man amorterat färdigt. De verkar dock inte räkna med beloppet som man måste spara och sedan kan ta ut när de räknar ut den effektiva räntan.

Uppdatering krings kungens efternamn

2012-08-20

Jag skrev ett tidigare inlägg om kungens efternamn. Mer specifikt hurvida han hade ett. Jag tolkade namnlagen som att han borde ha det.

I Dagens Juridik har jag råkat stöta på en artikel som både bekräftar och motsäger min bild. Se här.

Å ena sidan tycker tydligen en rättslig expert på Skatteverket som jag att namnlagen borde tolkas på det viset. Å andra sidan finns det en annan jurist som inte håller med. Men en oskriven praxis verkar ha varit utslagsgivande och något efternamn finns inte infört i folkbokföringen.

Daniel Westling har dock fortfarande ett efternamn.

Fri fart på 120-vägar?

2012-01-04

Svensk media rapporterar att polisen inte bötfäller folk som kör fortare än hastighetsbegränsningen på 120-vägar. (Tydligen var Teknikens Värld först med avslöjandet.) Tidningarnas skildring av de juridiska finesserna är inte vidare lyckad.

Så vitt jag kan förstå gäller frågan formuleringen i 14 kap 3§ trafikförordningen. Den säger, i relevanta delar:

Till penningböter döms en förare av ett motordrivet fordon som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot

1. bestämmelserna i
.
.
g) 9 kap.
– 1 eller 2 §

9 kap innehåller bestämmelser om trafik på motorväg, inklusive hastighetsbestämmelser. I 1§ föreskrivs det att hastigheten på en motorväg är högst 110 kilometer i timmen men trafikverket för meddela föreskrift om att högsta hastighet är 120 km/h.

Vad som borde ha stått i förordningen är den som bryter mot bestämmelserna i 9 kap eller mot föreskrifter som med meddelats med stöd av 9 kap 1§ döms till böter. Så är det skrivet i de analoga bestämmelserna som kriminaliserar överskridandet av hasighetsbegränsningen på en landsväg.

Vissa har tolkat det som att det är olagligt att köra 120 på en motorväg eftersom trafikförordningen sätter upp en 110-gräns. Detta är dock en omöjlig tolkning, förordningen sätter 110 som huvudregel men ger möjlighet för trafikverket att föreskriva undantag. Det är klart att om du inte bryter mot en regel om ditt beteende faller under ett undantag i själva regeln som anges som tillåten.

Istället är frågan om man kan säga att en person som kör 140 har brutit mot trafikförordningens 9 kap. Det är visserligen en rimlig tolkning men som man formulerat förordningen på andra ställen så kan man tolka det som att man bara brutit mot trafikverkets föreskrifter, vilket inte är straffbart. Eftersom domstolar inte får tolka straffbestämmelser bredare än de är skrivna, även om en sådan tolkning var vad lagstiftaren tänkt sig, finns det en chans att en domstol skulle frikänna en person som valde att bestrida böterna.

Amerikanska räknesystemet är svårt

2011-02-14

I DN kan vi läsa om den budget på 3729 biljoner dollar som Obama lagt fram. Det vore onekligen en ganska rejält tilltagen stimulans om det stämde.

Men det gör det inte. För budgeten ligger så klart på 3729 miljarder dollar. Också det en rejält tilltagen summa men en faktor 1000 mindre.

Någon har gjort det klassiska misstaget att tro att man kan översätta ”billion” med biljon.

Tillämpad matematik

2011-01-09

Den som är intresserad av oväntade förekomster av matematik kan rekommenderas läsa följande domslut: RH 2009:13 där bevisvärderingen diskuteras i matematiska termer, i ett yttrande av en av domarna. Man skulle kunna tro att Richard Posner satt i Svea Hovrätt.

Läge för regelförenkling?

2010-09-18

Regeringen har ju haft ett råd som jobbat med regelförenkling för företagare. Kanske borde de även titta på regelförenkling för myndigheter. Eller vad sägs om följande avsnitt ur vallagen som förklarar hur ledamöter tillsätts om inte de inkryssade kandidaterna räcker till?

10 § Kan inte ett tillräckligt stort antal ledamöter utses på grundval av ett personligt röstetal, skall ordningsföljden mellan återstående kandidater bestämmas genom att jämförelsetal beräknas enligt följande.

Vid första uträkningen gäller en valsedel för den kandidat som står först på sedeln varvid bortses från kandidater som redan tagit plats. Valsedlar med samma första kandidat bildar en grupp. Varje grupps röstetal räknas fram. Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i gruppen. Samma tal är också jämförelsetal för den kandidat som står först på gruppens valsedlar. Den kandidat vars jämförelsetal är störst får den första platsen i ordningen.

Vid varje följande uträkning gäller en valsedel för den kandidat som står först på sedeln, men man bortser från kandidater som redan fått plats i ordningen. Den eller de grupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående uträkning gällde för den kandidat som fick plats i ordningen, upplöses och ordnas i nya grupper, så att valsedlar som vid den pågående uträkningen gäller för en och samma kandidat bildar en grupp. Övriga befintliga grupper behålls däremot oförändrade. För varje nybildad grupp räknas röstetalet fram. Röstetalet är lika med det antal valsedlar som ingår i gruppen. För samtliga kandidater som deltar i uträkningen beräknas röstetal och jämförelsetal.

Röstetalet för en kandidat är lika med röstetalet för den grupp eller det sammanlagda röstetalet för de grupper vilkas valsedlar gäller för kandidaten. Jämförelsetalet för en kandidat är lika med kandidatens röstetal, om inte den grupp av valsedlar som gäller för kandidaten deltagit i besättandet av en förut utdelad plats. Om detta är fallet, får man kandidatens jämförelsetal genom att kandidatens röstetal delas med det tal som motsvarar den del gruppen tagit i besättandet av plats eller platser som utdelats (gruppens platstal), ökat med 1, eller, om flera grupper av valsedlar som gäller för kandidaten deltagit i besättandet av förut utdelad plats, med dessa gruppers sammanlagda platstal, ökat med 1. Platstalet för en grupp beräknas genom att gruppens röstetal delas med det största jämförelsetalet vid uträkningen närmast före gruppens bildande. För kandidat som redan stod först på någon valsedel beräknas nytt platstal endast för nytillkomna valsedlar. Bråktal som uppkommer vid delning beräknas med 2 decimaler. Den sista decimalsiffran får inte höjas.

Den kandidat vars jämförelsetal är störst får nästa plats i ordningen.

En juridisk paradox

2010-09-13

Låt mig komma med tre juridiska påståenden som var för sig stämmer men som verkar svårförenliga.

1. Samtycke är inget försvar för mord. Aktiv dödshjälp är alltså förbjuden.

2. Om jag smyger in på ett vårdhem och stänger av respiratorn för en patient som behöver den har jag begått mord.

3. Om en läkare stänger av en respirator för en patient som tackat nej till behandling har hon inte begått ett brott.

Hur hänger detta ihop egentligen?

”På Heder och Samvete”

2010-07-16

Såg filmen ”På Heder och Samvete” som är något så ovanligt som ett rättegångsdrama i militärmiljö. (Den egenskapen delar den med en helt orelaterade tv-serie som TV3 varit fräck nog att ge samma namn.) Jag försökte som vanligt när jag ser amerikanska rättegångs-dramer hitta juridiska fel. Ett var att straffet meddelades samtidigt som beslutet om de tilltalades skulle fällas och frias. Jag undrar också varför advokater i flottan skulle försvara marinkårssoldater. Men det fanns säkert fler, mina kunskaper om det militära rättsväsendet i USA är inte i nivå med mina kunskaper om det civila.

Filmen var för övrigt bra. Men anledningen till att jag skriva det här är att Tom Cruise spelade en auditör som är den svenska titeln på en Judge Advocate. Och söker man på auditör får man träffar på Scientologi-kyrkan, som tydligen använder det som en titel. Jag tyckte det var roligt. (Jag är nog trött.)

Uppdatering: Vid närmare eftertanke och efterforskning har jag hittat ett fel till. De båda soldaterna som är de tilltalade fälldes för ”conduct unbecoming a Marine”. Men det finns inget sådant brott. Det finns ett brott som heter ”Conduct unbecoming an officer and a gentleman” (alltså ungefär ”uppträdande ovärdigt en officer och gentleman”) men bara officerare kan fällas för det.

En hypotes kring fika

2010-06-16

Varför är varma drycker (te och kaffe) populärast till fika när vi dricker kalla drycker till de flesta andra måltider? Varför dricker vi inte t ex saft som barn gör när de fikar.

Min hypotes är helt enkelt att man vill ha en ursäkt att dricka långsamt och därmed kunna ta en lång fikapaus. Vid riktiga måltider tar själva ätandet så pass lång tid att man inte behöver några ursäkter för att dra ut på förfatandet.