Archive for the ‘Vetenskap’ Category

Cannabisanvändning efter legalisering

2016-06-22

Alla med bildning inom nationalekonomi, eller bara sunt förnuft, antar nog att om tillgången av en produkt ökar så kommer allt annat lika också konsumtionen gå upp. Speciellt så brukar det antas gälla droger. (Vi har ju alla sett Systembolagets beräkningar om hur mycket drickandet skulle öka utan dem.)

I Colorado har de legaliserat cannabis men ändå har inte konsumtionen bland skolungdomar ökat: Denver Post.

Det finns en åldersgräns på 21 år för att lagligt konsumera men med tanke på att innehav nu är lagligt för folk över den gränsen, och det finns butiker som öppet säljer cannabis borde man ändå vänta sig att det blir lättare att få tag på. Men vare sig det, eller normaliseringseffekten av att det blir lagligt, har varit nog för att få konsumtionen att öka bland skolungdomar.

Det är givetvis möjligt att det beror på andra motverkande effekter, men eftersom den nationella trenden också är ganska stabil och inte pekar på en kraftig nedgång kan man ändå säga att det antyder att en legalisering inte i detta fall verkar ha spelat stor roll.

Självfallet stärker detta argumenten för att legalisera cannabis och andra lättare droger, men framförallt så illustrerar det finns en hel del vi inte förstår om drogmarknader och vi ska inte lita på tvärsäkra prognoser om vad som skulle hända om Sverige förde en tolerantare drogpolitik.

 

 

Om symbolikens eventuella betydelse i politiken

2014-09-17

Sverige genomgår just nu en regeringsbildning, som med all sannolikhet kommer sluta med att Löfven blir statsminister. I sammanhanget har såväl vänsterpartiet som alliansen pratat om att släppa fram en socialdemokratisk regering. Med det menar de att de avser att lägga ner sina röster vid Löfvens förtroendeomröstning.

Som lagen är kontstruerad är den praktiska effekten av att avstå från att rösta eller att vara frånvarande i en förtroendeomröstning det samma som att rösta för statsministern.

Man kan fråga sig om det varit någon praktisk skillnad ifall lagen inte gav möjlighet för politiker att två sina händer på det viset. Om det även formellt hette att de röstade ja när de stödde Löfven, skulle oppositionen känna sig tvingad att förhandla fram några eftergifter innan de stödde Löfven?

Jag vet inte vad svaret är, men jag tycker det är en intressant statsvetenskaplig fråga.

Kan negativ effektiv ränta förekomma i praktiken?

2014-09-13

Den effektiva räntan är ett begrepp som lagen kräver ska användas vid marknadsföringen av lån till konsumenter. Tanken är att konsumenterna ska ha tillgång till ett mått på kostnaden för ett lån där alla betalningar är inräknade, oavsett om de kallas ränta, lån och amorteringar.

Den effektiva räntan definieras av följande ekvation \sum_{i=0}^N B_i (1+r)^{-t_i}= 0, där r är den sökta räntan, B_i är en betalning (betalningar till konsumenten räknas positiva och från konsumenten negativa) och t_i är tiden i år vid vilken betalning i genomförs.

Vi kan börja notera att i det normala fallet när B_0 är positiv och övriga B_i har denna ekvationen en entydig lösning. Släpper vi det antagandet kan emellertid andra saker hända.

Låt oss betrakta fallet där B_0 är positiv, B_1, \ldots B_k är negativa för något k och B_{k+1}, \ldots B_N är positiva. Anta vidare att \sum B_i <0. (Vi kan också tillåta flera inledande positiva betalningar utan egentlig ändring.)

Om vi betecknar med f(r) uttrycket \sum B_i (1+r)^{-t_i} är det uppenbart att f(0)<0 men att f(r) är positivt när r är tillräckligt stort och när det är tillräckligt nära -1. Alltså måste det finnas två lösningar till vår ekvation för den effektiva räntan. Den ena lösningen är negativ och den andra positiv.

Vilken av dessa två räntesatser som ska anges föreskriver inte lagen såvitt jag kan se.

Finns det några praktiska kontrakt som har den strukturen jag diskuterat? Jag känner till ett fall, nämligen JAK medlemsbank där man måste spara under tiden man amorterar och sedan kan ta ut det ihopsparade beloppet efter att man amorterat färdigt. De verkar dock inte räkna med beloppet som man måste spara och sedan kan ta ut när de räknar ut den effektiva räntan.

Om relativitetsteorins bakgrund

2013-12-08

I DN skriver Jackie Jakubowski om relativitetsteorins judiska bakgrund: http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/sa-praglades-relativitetsteorin-av-den-judiska-traditionen/. Artikeln är föranledd av en bok av Steven Gimbel i samma ämne. 

Som han nämner fanns det nazistiska fysiker som avvisade teorin med motiveringen att den just skulle vara ”judisk”. Han menar så klart att det var en bisarr reaktion, men att det ändå kan vara sant att Einsteins judiska bakgrund hjälpte honom formulera teorin. Det vore förvisso inte första gången en vetenskapsman inspirerats av utomvetenskapliga källor. Darwins läsning av Malthus är det kanske främsta exemplet men det finns också gott om andra exempel. Det återstår dock att bedöma om resonemanget verkar övertygande i det här fallet. 

Det finns några direkta felaktigheter i DN-artikeln. Till att börja med påstås att både relativitetsteorierna och och kvantmekaniken upptäcktes i Tyskland, närmare bestämt i Weimarrepubliken. Speciella relativitetsteorin upptäcktes emellertid när Einstein jobbade i Schweiz. Allmänna relativitetsteorin upptäckte han i Tyskland, förvisso, men i 1915, innan Weimarrepubliken ännu fanns. Så relativitetsteorin var knappast inspirerad av någon tidsanda på 1920-talet. Kvantmekaniken upptäcktes förvisso delvis i Weimarrepubliken men det var många forskare som inte jobbade i Weimarrepubliken som också lämnade viktiga bidrag. T ex Bohr i Danmark, Dirac i Storbritannien och Schrödinger i Schweiz. 

Det är också väldigt märkligt att säga att det inte råder ordning i Einsteins universum. Relativitetsteorin är lika mycket deterministisk och välordnad som Newtons mekanik, det är bara en ordning som strider mot vardagserfarenheten. Och kvantmekanikens slumpmässiga inslag gillade han inte, utan försökte hitta ett sätt att eliminera från teorin.  

Påståendet att Einsteins sätt att bedriva vetenskap skulle vara särskilt likt Talmudstudier låter också märkligt. Texttolkning och fysik brukar inte ha många beröringspunkter. Förvisso behövs det någon förklaring till varför så många av 1900-talets ledande forskare var judar, långt fler än vad den judiska andelen av befolkningen skulle leda till. Men det räcker förmodligen med att hänvisa till en tradition av att uppmuntra studier, någon annan förklaring behövs inte. 

Ett gravfynd

2011-08-07

DN rapporterar att aposteln Filippos grav har hittats. Jag tillåter mig dock att tvivla. Jag har läst lite om tidig kristen historia nyligen och jag vet att det finns väldigt ont om historiskt trovärdiga källor för de flesta apostlarna.

Petrus’ liv kan man rekonstruera delar av med någorlunda säkerhet men många av de övriga tolv apostlarna är inte mycket mer än namn i en lista i evangelierna, om man håller sig till källor som inte är rent legendariska.

Jag är rätt så säker på att påståendet att Filoppos predikat i Grekland och Syrien bygger på kristna källor som inte är att lita på.

Angående gravfyndet så undrar jag om man kan vara så säker på att det just är Filoppos grav. Om det byggts en kyrka på platsen måste den vara betydligt yngre än Filoppos död i alla fall. Tidig kristen historia är ett område som har mer än sin beskärda del av ”forskning” av tveksam kvalitet vilket är en anledning till att jag håller mig skeptisk. Mest närliggande kan man dra sig till minnes tveksamma påståenden om att ha hittat Petrus grav i Petruskyrkan som katolska arkeologer gått ut med tidigare.

Vetenskapens Värld om barns språkinlärning

2011-03-08

Vetenskapens Värld är ofta intressant. Länken går till ett avsnitt som bland annat handlade om barns språkinlärning. Det är ett fascinerande ämne. För hur otroligt är det inte att småbarn kan lära sig något så otroligt komplicerat som språket?

Jag noterade att programmet gjorde vissa påståenden kring om språkförmågan är medfödd. Programmet verkade avvisa tanken på att det skulle finnas en medfödd grammatik. Men jag förstod inte riktigt resonemanget där. Från min utgångspunkt framstår det som uppenbart från teoretiska utgångspunkter att det måste finnas någon form av universell grammatik. Utan en sådan struktur vore problemet att lära sig språk olösbart. Se t ex följande inlägg för ett exempel på hur även en förhållandevis begränsad klass av möjliga grammatiker är alldeles för stor för att kunna läras in ordentligt.

Effekter av betyg

2010-06-07

Här är en intressant rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, om effekterna av betyg i låg- och mellanstadiet.

Slutsatserna är mycket intressanta. Ett vanligt argument från folkpartiet har varit betyg hjälper framför allt barn från familjer utan mycket studievana och denna studie ger faktiskt stöd för detta påstående. (Samt att betyg hjälper flickor intressant nog.) Däremot kan man nog inte säga att betyg hjälper de svagare eleverna som folkpartiet också ibland påstår, tvärtom uppfattar jag det som att det är de bättre eleverna som gynnas.

Givetvis är det inte säkert att man kan generalisera rapportens slutsatser rakt av till dagens skola. Dessutom är det bara en studie. Men med reservationen att mer forskning behövs så tycker jag som lekman ändå att det är en intressant rapport.

Vidare kommentar angående svensk eugenik

2010-06-06

Som uppföljning till mitt inlägg om Gunnar Dahlberg vill jag nämna att vissa saker har ofta missuppfattas när det gäller det svenska steriliseringsprogrammet i den allmänna debatten.

En förespråkare som Dahlberg var väl medveten om att man inte skulle kunna påverka frekvensen av de flesta ärftliga sjukdomar i någon märkbar utsträckning genom att ägna sig åt steriliseringar. Däremot kunde man hindra några enskilda födslar av personer till vad man måste ha uppfattat som ett inte människovärdigt liv.

Vidare så insåg de mycket väl betydelsen av miljön och trodde inte att alla sjukdomar berodde på gener. Men även personer med icke-ärftliga sjukdomar kunde steriliseras för att förebygga kostnaden för ”samhället” av att omhänderta barnen när föräldrarna inte kunde göra det själv.

Detta kan vara värt att ha i åtanke när man diskuterar eventuella risker med beteendegenetiska studier idag.

En gammal bok om mänsklig arvslära

2010-05-28

Jag läste nyligen en engelsk översättning av en av Gunnar Dahlbergs böcker, med titeln ”Race, Reason and Rubbish”. Gunnar Dahlberg var den andra genereldirektören för Statens rasbiologiska institut, så här i efterhand mest känd för att förespråkat sterilisering av mentalt handikappade och andra.

Boken är utgiven i England 1942 och har undertiteln: ”an examination of the biological credentials of the Nazi creed.” Som titeln antyder låg det engelska intresset i den kritiska granskning av nazistisk rasbiologi och andra pseudo-vetenskapliga rasistiska teorier som boken innehåller. Boken avslutar t ex med ett kapitel om anti-semitism där Dahlberg förklarar hur vetenskapligt ogrundad den är och moraliskt fördömer den.

Boken är till största delen emellertid en lärobok i humangenetik som förklarar Mendel’s lagar, vad kromosomer är osv utifrån kunskapen i början i 40-talet. Det är rätt mycket som är sig likt i dagens läroböcker men vissa skillnader finns så klart. Således har människan 48 kromosomer, inte 46 som i dagens läroböcker.

Politiskt sett är diskussion av sterilisering och eugenik mer positiv än vad man skulle finna i dagens läroböcker. Ändå är den inte lika positiv som jag väntade mig. Boken bedriver egentligen ingen propaganda för eugenik. Snarare förhåller den sig vetenskapligt neutral till politiska förslag som idag inte skulle tas på allvar i den offentliga debatten.

Intressant studie men vissa frågetecken finns

2010-05-20

SVT rapporterar om en studie som bestås belägga att utseende och kön spelar roll för vilka straff som döms ut i domstolar. Förvisso är det ett intressant resultat men jag vill resa vissa frågetecken.

För det första är det troligen stor skillnad på att bedöma ett fall genom att läsa om det och titta på bilder och att ta ställning i domstol. Man ska alltså visa viss försiktighet i att generalisera resultatet till verkliga domar. Man kan säga att ett vetenskapligt problem är att man antingen kan låta folk bedöma påhittade situationer där man kan kontrollera att könet är den enda skillnaden mellan förövarna eller så kan man studera hur det döms i verkliga fall, men då kan det finnas skillnader mellan de åtalade som inte kan observeras i forskningsmaterialet. Både metoderna behövs alltså för att komplettera varandra.

En annan fråga är hur stora effekterna är. Har de någon praktisk betydelse? Att SVT inte skriver något om det förtar förmågan att bedöma hur intressant resultatet är.

Uppdatering: Jag har nu skummat avhandlingen. Effekterna är, om de kan generaliseras till verkliga fall, stora nog för att vara intressanta.